ja, just nu håller jag bara med, jag orkar inge annat. Jag går inte på dagis längre.. 

I nästan ett år har jag umgåtts med de "jag fick umgås med" för att inte såra, jag e så le och ledsen för att jag är så blind så jag inte ser vad som händer. Önskar så att jag kunde flytta härifrån och börja ett nytt liv, ett nytt liv och glömma allt det jobbiga med Sveg. För jag orkar inte. Seriöst, Häromdagen så körde jag hem efter att varit och lämnat en kompis hemma, då satt jag och funderade på vart det fanns ett berg. Så kom jag på ett, så började köra däråt.. Men så kom jag på att det finns en människa i mitt liv som betyder nå fruktansvärt mycket och som jag aldrig vill förlora. och det var hans bil. Och vill inte svika han genom att kvadda hans bil, så stanna och satte mig och grät och bestämde mig för att åka hem och sova och se hur allt kändes morgonen efter. Det var den dagen jag skulle hämta Hans i Falun, de dagarna när han kommer hem brukar kännas underbara, men den här gången tänkte jag bara på: är det värt att kvadda hans bil, för kommer troligen inte behöva stå till svars för det.. Men insåg att jag kan inte svika honom på de sättet så hämta honom.. Men det känns fortfarande som ett lockande alternativ! Förlåt Hans om du läser detta!!! <3

Ha det kungligt